Ironiskt nog finns det ingen skillnad i Pim Fortuyns anti-islampropaganda (han har skrivit fyra böcker i ämnet) och RFSL:s anti-kristendomspropaganda. Detta framkom tydligt när RFSL:s ordförande, Sören Andersson, i P1:s Studio Ett för någon vecka sedan berättade att hans organisation ämnar skicka ut agenter i kyrkorna för att kunna polisanmäla de predikare som tolkar de mångtusenåriga religiösa texterna på ett homofientligt sätt. Alla som inte tycker att vita homosexuella ateister har tolkningsföreträde är alltså onda personer som hetsar, hotar och hatar oss.

Detta är naturligtvis trams från början till slut, och något som kan leda till ett bakslag i framtiden. Nu uppfattas homosexuella som dem som förtrycker. Med rätta.

Extremhöger brukar av praktiska filosofer defineras som just struktuell ojämlikhet. Åsikten att olika typer av människor är olika mycket värda beroende på vad de har för religion, utseende, sexuell läggning och tankar. Alla dessa grupper behöver inte ingå, somliga kan t.o.m. vara på extremhögerns sida, men kärnan i ideologin är att en eller flera minoriteter utgör ett hot mot majoritetens samhälle.

Pim Fortuyns ideologi är inget annat än en kombination av RFSL:s rädsla för främmmande människosyn, LO:s skräck för lågavlönade invandrare och Ny demokratis fobi mot islamister. Ingenting som inte redan fanns i Sverige, med andra ord. Detta är påtagligt när man läser vad Fortuyn skrivit och jämför med texter publicerade av ovanstående organisationer.

Den enda skillnaden mellan den nederländska och den svenska debatten om troende invandrares ställning är att i Sverige förs dessa åsikter fram av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, alltså vänstern istället för högern. I Sverige är det Folkpartiet och Moderaterna som står för en liberal invandringpolitik utan krav på påtvingade åsikter. Denna oordning i politiken är lite förvirrande men dock påtaglig. Det är vänstern som vill skydda den svenska marknaden från utlänningars låga löner. Det är de som väljer vår lyxiga livsstil i "folkhemmet" framför fattiga människors frihet att välja var de ska bo och arbeta.

Några kommer naturligtvis att bli arga över min jämförelse. Kan tänka mig att särskilt svenska vänsterpartister blir arga eftersom min beskrivning inte stämmer med deras självbild. Men sanningen är att v:s krav på allmän och reglerad feminism i mångt och mycket påminner om Pim Fortuyns. Han, precis som Gudrun Schyman, vägrade att acceptera att det i ett fritt samhälle måste vara tillåtet att ha andra åsikter än majoritetens, även i stora frågor som kvinnans ställning, dödsstraff, och minoriteters rätt till likabehandling.

Är du homo eller bi och inte erkänner andras rätt att framföra kritik och ifrågasättande av detta, då är du intolerant eller dum. Då är du precis som Pim Fortuyn.

-----
Denna debattartikel publicerades ursprungligen på Sylvester. Där publicerades också den efterföljande ordväxlingen med RFSL:s ordförande Sören Andersson, vilken går att läsa här.